vivekahs

+=
Vad jag egentligen vill ha sagt är: 1. Att detta är en insikt i mina tankar kvart över tre en helt normal tisdagsnatt. 2. Att det är Sebastians födelsedag och jag vill gratulera honom. 3. Att Johnny hade satt på Russell och inte tvärtom.  

Tikka var och hälsade på mig förra helgen och jag saknar henne redan. Tänk att man kan ha så himla mycket kärlek inombords och att en hund kan göra ens liv så glatt. Nu blev jag lite för djup för vad det är tänkt att jag ska vara på bloggen men det kan ju inte alltid handla om trams? Här får ni lite bilder på mitt hjärta.

Idag började jag med att storhandla på Coop, sen kändes det inte helt rätt så det blev en tur in på Hemköp också. Jag har spenderat hela 700 kr på mat. Är jag hungrig eller?

Äntligen var det dags för en efterlängtad fredag, himlen var blå och jag hade ett fullspäckat schema. Det började med en trevlig middag med Nadja hos hennes kusin. Mitt uppe i pajkränget ramlade en massa sms in och 20 minuter senare hade jag gäster som stod utanför min port och ville in på förfest. Efter stirr, en fin kommentar om min "modell" och en snabb cykeltur hem med Nadja som var medtvingad mötte jag mina fint väntandes lammkött. Kvällen som så oskyldigt börjat skulle visa sig bli en hejdundrandes afton som sent kommer att glömmas..
Fina flickor på pajkalas.

Efter tzatzikin luktade vi för mycket vitlök så då åkte tandborstarna fram.

Henrik, min nya idol.

Någon var som vanligt snabb med att roffa åt sig brillorna.

Lammkött deluxe.

1, 2, gammal, 4, 5.

Dendär Johnny Djup.

Helt plötsligt från ingenstans kände Henke med sina två vänsterfötter sig manad att lära sig lite merengue. Han lärde sig snabbt!
Sedan bar det av till Rönnen där Telmahfesten var "fullt" igång.

Henke visar var skåpet ska stå!

Skolkamrater.

Vi blev av med Henke men fann honom festandes hos grannen Camilla som även hade sällskap av Amanda och Lasse. Nöjd och glad var han och vi andra kände värmen och parkerade oss också där.

2 blundisar på en och samma bild, var det bara jag och pinuppan som fattade dealen?

Nu fixar Sebban det och Julian har tappat sin mössa?

So much love.

McLawin.

Mitt smeknamn när jag hade tandställning.

Camilla bjöd oss allihop på pickles vilket var fantastiskt uppskattat!

Sen skulle Henke och jag visa upp vår dans.

Lasse ville också svänga de lurviga.

Här avslutar vi på Rönnen. De flesta stack vidare till Kb men jag och Henke gjorde ett stopp hem till mig för knäckebrödsätande och sen hoppade jag på cykeln och började min färd mot Kb med en stackars gå-springandes Henke brevid mig.
Hur mår ni idag?

Eftersom jag är så jävla klumpig och tappar båda mina väskor i skolan så har tydligen mitt multikort fallit ur den ena. Jag som är sjukt smidig och låtit lappen med koden sitta kvar bakom kortet har alltså gett en potentiell tjuv öppet mål för att missbruka kortet under timmarna det inte varit spärrat...kan hända att det blir en fet nota på lånade böcker på bibblan i mitt namn som aldrig kommer at returneras...och finns det hopp om mänskligheten har förhoppningsvis någon snäll själ lämnat in det i receptionen och jag kan pusta ut. Men det får vi ju inte reda på förräns imorgon! Jag är nervös. Svart eller vit svan som funnit det? Vad tror ni? Ska vi köra lite betting på det? Vad är oddsen på att någon snäll har hittat det? 5 gånger pengarna? Nä skämt o sido.
Vill iaf tacka mina trevliga klasskamrater för en trevlig after school.
Tack och adjö.

Ps. Tänkte även bjuda på ännu ett klantarsle moment och det var då jag en morgon inte kunde hitta mina nycklar när jag skulle till jobbet. Jag vände upp och ner på hela lägenheten, fick en iskall känsla, öppnade ytterdörren där nycklarna hängde fint och dinglade...haha tänk så hade jag fått besök mitt i natten?

The story of my life är att jag är tidsoptimist, som igår till exempel. Jag steg upp kvart i nio för att föreläsningen  började kvart över 10. Ändå lyckades jag bli en halvtimme sen, varför? Jo, för det spelar ingen roll hur mycket svängrum jag lämnar rent tidsmässigt för jag segar bara ännu mer, och sen när jag väl börjar stressa så orkar jag inte stirra för då är jag ju redan sen och kan då lika gärna bli rejält sen. Ja men ni fattar, vart jag vill komma är att tänk så hade jag inte  varit sen igår och missat världens roligaste (men ändå lite sorgligaste) sak. Eftersom jag var sen tänkte jag att det var lika bra att ta bussen för att vinna lite förlorad tid. När jag gick till bussen såg jag helt plötsligt en livs levande gump. En kvinna stod i svarta stay-ups, en leopardpäls som inte ens täckte halva rumpan, knallrött läppstift och en cigg med en såndär förlängningssak fransyskorna använder för att inte bli gula om fingrarna och allt detta innan lunch mitt på ljusa dagen,snacka om att om jag haft något i munnen att jag hade satt det i halsen. Det sjukaste av allt är att jag hört talas om denna damen en gång förut men inte i min vildaste fantasi trott att jag skulle få se henne. När jag kom chockad och fnittrig i till skolan och förde vidare legenden visade det sig att denna dam gjort stan i flera år. Flera stycken hade sett henne och en på McDonalds!
Den stora frågan är om hon lider av någon psykisk sjukdom eller om hon helt enkelt förlorat ett ganska jobbigt vad? Vad tror ni?